Senaste inläggen

Av Ämmäh - 11 november 2016 09:56

Imorse var jag glad trots att klockan ringde tjugo över sex. Äntligen var de två dygnen man måste vara hemma efter magsjuka över och jag skulle tillbaka till praktiken. Så taggad! När jag väntade på bussen började jag känna av kroppen, men tänkte att bara jag tar lite värktabletter när jag kommer till praktiken ska det nog gå över. Men icke. Jag hade så ont i ryggen att jag mådde illa och ville bara gråta. Det var som att någon tyckte det var en bra idé att gå lös på min rygg med ett brännbollsträ. Kände även av revbenen, och till sist blev det för mycket. Jag sa till Rebecca (som jag har praktik med) att det här går inte längre, sa till den lärare vi för tillfället hade lektion med och for sedan hem. Och vad händer successivt under promenaden från bussen till lägenheten? Ryggfan blir bättre! Fortfarande inte bra, men hanterbart, så ska försöka ta mig ut och gå lite under förmiddagen och sen se om jag inte kan ta mig tillbaka till praktiken till eftermiddagslektionen. Det vore fan guld!

ANNONS
Av Ämmäh - 9 november 2016 21:33

Termin tre på ämneslärarprogrammet på Göteborgs universitet innehåller en praktikperiod på en månad. Denna har just börjat, och dag två får jag självklart magsjuka, så igår kväll ville jag bara dö för magen var så urfuckad. Jag tillhör dock sorten som mår bra bara jag får spy en gång (tmi, I know), men en ska ju hålla sig hemma i två dygn efter sista symptom, så idag har jag gått hemma (hos Rebecca) och gjort ingenting trots att jag mår bra igen. Då jag bara varit ute två dagar har jag inte ens tillräckligt med material för att påbörja den skriftliga uppgiften. Det är så fruktansvärt frustrerande att vara låst hemma när jag vill ut på praktiken! Vilken annan kurs som helst hade det gått bra att vara hemma ett par dagar. Det finns oftast litteratur att läsa och allt är inte obligatoriskt, men vi måste ha 100% närvaro för att bli godkända på praktiken, så de här dagarna jag blir hemma nu måste jag ta igen senare, vilket gör att de dagarna krockar med nästa kurs. Jag får spatt, men så länge det inte är mer än två dagar är det ju görbart! Men! när immunförsvaret ändå låg nere så passade den förkylning som legat på lur i veckor på att säga hej, så nyser och har ont i halsen nu. Handlat hem Kan Jang och Zyx för att försöka lugna ner det hela, men helgen lär spenderas liggande i soffan hemma med en stor kopp te och någon bra (eller dålig) film/serie. 

Men just nu är det hanterbart! Då Rebecca bor så mycket närmare min praktikplats än vad jag gör så bor jag hos henne på veckorna under praktikperioden, så vi tar hand om varandra. Mest hon som tar hand om mig just nu då mitt immunförsvar har svikit mig, men det är trevligt med sällskap och att inte behöva äta middag ensam varje dag. Jag trivs i min lilla lägenhet i Mölndal, men Hisingen är inte heller helt fel!

ANNONS
Av Ämmäh - 13 oktober 2016 15:08

Det var över ett år sen jag skrev något senast, och jag insåg att jag har nog kanske saknat det lite, att skriva av mig. 

Sist jag skrev hade jag ont och ångest, och det håller i sig. Men ångesten är inte över högskoleprovet längre, utan över kurslitteratur, tentor och att leva ensam. Jag kom in på lärarlinjen i Göteborg och bor nu i en söt liten etta i Mölndal och har varit här nere i ett år. Jag ska bli gymnasielärare hade jag tänkt, och mina ämnen är religion och engelska, sjukt intressant! Eller.. Religionen är i alla fall intressant, engelskan har vi inte börjat med än, den kommer igång nästa termin. Då blir det förhoppningsvis the Amerikas eller Irland, vi får plugga ett par veckor utomlands nämligen. 

Men nu är det religion för hela slanten! Och en syjunta har jag och några kompisar startat och som den tant jag är löser jag melodikrysset varje lördag morgon. 

Jag saknar min familj, hundra mil är lite för långt, men vad ska en göra. Göteborg kallade och jag svarade! Till jul får jag äntligen träffa dem igen. Känner taggen! Dags för mig att återgå till forskandet om nyhedendom i Göteborgsområdet. Detta är så kul!

Av Ämmäh - 28 april 2015 16:28

Senaste veckorna har jag antingen varit förkyld, haft mens, eller båda i kombination, kroppsvärken är verkligen i sitt ässe! Det känns inte helt okej faktiskt, men det är väl bara att stå ut och ta till alla huskurer som finns. 

Försöker hitta det bra i vardagen ändå, som att jag imorgon ska åka ut till Port Royal och boka tatueringstid, och om två veckor ska jag åka till Dalarna. Kommer bli så braaa!

Av Ämmäh - 6 mars 2015 00:30

Jag vill ha fler dagar som idag.

Frukost innan tio efter att ha vaknat av mig själv, ut och promenera i solen, inse att ångesten är näst intill obefintlig idag, komma in och äta lunch vid typ halv två, träna programmet jag fått av sjukgymnasten, duscha, göra middag och sen, för första gången gå till kören helt utan ångest. 
Jag brukar normalt dra mig för att gå till kören, för det är så mycket folk jag inte känner, men mamma brukar vara med så det brukar gå bra, brukar dock ändå ha en klump i magen. Men idag, trots att min mor inte var med, så klädde jag på mig och gick dit, helt utan problem. 

Jag har haft en så bra och ångestfri dag, det händer så sällan så jag försöker verkligen njuta fullt ut de gånger det händer. 

Nu har den dock börjat smyga sig på igen, så jag tänker att sömn är en bra idé, så hoppas jag att imorgon blir en lika bra dag. Och om inte annat, så har jag sushi med Jojje att se fram emot, så åtminstone kvällen blir bra!

Av Ämmäh - 7 februari 2015 02:01

Det känns som att livet går framåt nu.

Jag har äntligen tagit modet till mig och ringt min kurator igen, ska träffa honom på måndag. Får se hur det går!

Kör på med träningen, sex dagar i veckan. Känner att jag blir starkare, men märker inte av så mycket mindre smärta, dock så har ju sjukgymnasten sagt att det tar cirka tre månader innan bindväven börjar dra ihop sig och stabilisera sig, så om typ två månader borde jag börja känna någon skillnad. Till dess får jag stå ut med att ha ont på en rätt jobbig nivå, men jag vet ungefär hur länge till i alla fall! Och läkaren ska vara tillbaka inom ett par veckor så förhoppningsvis får jag också min diagnos snart! 

Fick en minor setback, mina gymnasiebetyg räcker inte till att söka in på lärarutbildningen, så jag måste göra högskoleprovet, är galet rädd för det då jag inte kommer ihåg nästan någon matte. Är också rätt arg över det, därför att om jag inte mått så pass dåligt som jag ändå gjorde ända från högstadiet så hade jag lätt kunnat ha så mycket högre betyg. Jag blir så himla arg på systemet. Men mest är jag arg på mig själv, som dolde mitt mående och bara körde på så det blev värre och värre. Jag önskar jag kunde gå tillbaka och göra om det, men tyvärr är det ju inte möjligt. 

jag fick frågan om jag vill ha fasta nätter på jobbet, det blir 8-10 nätter på en fyraveckorsperiod, vilket känns jättebra, då får jag ju ihop drygt en halvtid, och det är så skönt också att veta och inte bara hoppas vecka till vecka att de ringer. Så i nästa vecka ska jag få veta vilka tider det gäller.


Kort sagt, har några minor setbacks, men i stort känns det som att livet går framåt just nu.
Jag ska fixa högskoleprovet såpass att jag kommer in på lärarutbildningen i Göteborg så jag kan flytta ner. Det ska gå bra. I can do this!!

Av Ämmäh - 15 januari 2015 00:23

Under en ganska lång period har jag inte riktigt klarat att lyssna på musik utom när jag kör bil, och då bara på låg volym. Ingenting känns riktigt rätt. Sätter igång en låt men bara byter och byter. Har lyssnat på ljudbok, för det går bra, tack och lov, annars hade jag blivit uppäten inifrån av ångest. 

Men idag satte jag mig på bussen, med lätt panik för ljudboken var slut, bläddrade igenom min iPod, insåg att jag var sugen på det där bandet, satte igång första låten och... Det var bara så rätt! Och så ikväll satte jag mig här och glodde på min dator, blev sugen på en låt(!) och slog igång den, och spellistan fortsatte och jag lyssnar fortfarande! Och det är så skönt!
På någon outgrundlig vänster tror jag stressen i kroppen har släppt lite, fast den bara borde förvärras just nu av olika anledningar. Jag kanske bara har släppt allt, jag vet inte.
Jag vet att jag snart inte orkar mer, men måste fortsätta kämpa. Fortsätta träna, fortsätta äta vettigt, ringa annan läkare.... Men jag orkar inte. Träningen och maten kan jag hantera, men mer än det.... Nej. Det är så fruktansvärt jobbigt, är helt slut på kvällarna, som om jag varit fysiskt aktiv hela dagarna, men jag blir bara så trött av att ha ont. Jag är så leds på detta. På fysisk smärta och psykisk smärta. Men jag kan klara det här. Jag ska klara det här. Ett steg i taget, för att nå drömmen om ett någorlunda normalt liv, drömmen att bli lärare, drömmen om en familj.

Det ska gå. 

Av Ämmäh - 2 januari 2015 20:29

Funderade på att googla mitt brännande illamående, tills jag insåg att det kommer sluta med att jag antingen är

a) Gravid

b) Magsjuk

c) Döende

Och då jag vet att inget av detta stämmer, så väljer jag nog att avstå googlingen, för denna gången.

Presentation

Följ mig!

Följ MuppetDoll - Self Therapy med Blogkeen
Följ MuppetDoll - Self Therapy med Bloglovin'

Sök i bloggen

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016
>>>

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Blogkeen

muppetdoll

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se