Det känns som att livet går framåt nu.

Jag har äntligen tagit modet till mig och ringt min kurator igen, ska träffa honom på måndag. Får se hur det går!

Kör på med träningen, sex dagar i veckan. Känner att jag blir starkare, men märker inte av så mycket mindre smärta, dock så har ju sjukgymnasten sagt att det tar cirka tre månader innan bindväven börjar dra ihop sig och stabilisera sig, så om typ två månader borde jag börja känna någon skillnad. Till dess får jag stå ut med att ha ont på en rätt jobbig nivå, men jag vet ungefär hur länge till i alla fall! Och läkaren ska vara tillbaka inom ett par veckor så förhoppningsvis får jag också min diagnos snart! 

Fick en minor setback, mina gymnasiebetyg räcker inte till att söka in på lärarutbildningen, så jag måste göra högskoleprovet, är galet rädd för det då jag inte kommer ihåg nästan någon matte. Är också rätt arg över det, därför att om jag inte mått så pass dåligt som jag ändå gjorde ända från högstadiet så hade jag lätt kunnat ha så mycket högre betyg. Jag blir så himla arg på systemet. Men mest är jag arg på mig själv, som dolde mitt mående och bara körde på så det blev värre och värre. Jag önskar jag kunde gå tillbaka och göra om det, men tyvärr är det ju inte möjligt. 

jag fick frågan om jag vill ha fasta nätter på jobbet, det blir 8-10 nätter på en fyraveckorsperiod, vilket känns jättebra, då får jag ju ihop drygt en halvtid, och det är så skönt också att veta och inte bara hoppas vecka till vecka att de ringer. Så i nästa vecka ska jag få veta vilka tider det gäller.

Kort sagt, har några minor setbacks, men i stort känns det som att livet går framåt just nu.
Jag ska fixa högskoleprovet såpass att jag kommer in på lärarutbildningen i Göteborg så jag kan flytta ner. Det ska gå bra. I can do this!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Imorse var jag glad trots att klockan ringde tjugo över sex. Äntligen var de två dygnen man måste vara hemma efter magsjuka över och jag skulle tillbaka till praktiken. Så taggad! När jag väntade på bussen började jag känna av kroppen, men tänkte att...

Termin tre på ämneslärarprogrammet på Göteborgs universitet innehåller en praktikperiod på en månad. Denna har just börjat, och dag två får jag självklart magsjuka, så igår kväll ville jag bara dö för magen var så urfuckad. Jag tillhör dock sorten so...

Det var över ett år sen jag skrev något senast, och jag insåg att jag har nog kanske saknat det lite, att skriva av mig.  Sist jag skrev hade jag ont och ångest, och det håller i sig. Men ångesten är inte över högskoleprovet längre, utan över kursl...

Senaste veckorna har jag antingen varit förkyld, haft mens, eller båda i kombination, kroppsvärken är verkligen i sitt ässe! Det känns inte helt okej faktiskt, men det är väl bara att stå ut och ta till alla huskurer som finns.  Försöker hitta det ...

Jag vill ha fler dagar som idag. Frukost innan tio efter att ha vaknat av mig själv, ut och promenera i solen, inse att ångesten är näst intill obefintlig idag, komma in och äta lunch vid typ halv två, träna programmet jag fått av sjukgymnasten, du...