Kom just hem efter att ha sett ettornas projekt på skolan, och det var grymt bra!

Handlade om något virus och vaccin och sådär, det var lite luddigt men man hängde ändå med. Jag tolkade det lite som att manuset var skrivet mot makten så att säga.
Min bror går då i musikettan och då det var projektet för musik, dans och teater så var han med och spelade. Han är en väldigt duktig trummis och var med och spelade på flera låtar. Hade även fått höra att han skulle sjunga, och trodde då att han bara skulle sjunga i bakgrunden, men icke! Han stod där och hade en hel vers själv! Jag visste att han kunde sjunga, men jag visste inte att han kunde sjunga så bra! Jag har hittills enbart hört honom sjunga basstämmor i kör, fånsjunga hemma och typ growla/skrika/alla möjliga ljud. Så när vi kom hem frågade jag om han valt sång som biinstrument till tvåan, men icke. Han är hur duktig som helst, men han tycker inte om att sjunga. Eller, han tycker som om det, men vill ändå inte. Jag tycker man ska ta tillvara på sina talanger, han bara ryckte på axlarna och fortsatten med sitt. 
Han måste ju få ha sitt eget val och han kan ju alltid ta lektioner senare om han skulle ångra sig och så, han är verkligen duktig! Att man inte visste det efter nästan sjutton år... Helt otroligt. Men även syskon har visst dolda talanger!

Nu ska jag fortsätta skriva lite på mitt PA100 då vi har 70% seminarium imorgon. Får se om jag hinner så långt.