Jag är van att ha ont. Missförstå mig rätt. Det är inte så att jag själv eller någon annan skadar mig, jag har ont i mina leder. Oftast kan jag hantera detta, och det är ytterst sällan det hindrar mig i mitt dagliga liv. Visst, jag kan inte göra allt som de flesta andra klarar av, men jag klarar det jag måste.
Vissa dagar tar jag mig inte ur sängen på grund av hur min rygg värker. Men oftast går det att bita ihop och vara försiktigare än vanligt så fungerar dagen ändå.

Det är sällan jag har så ont att jag gråter.

Men idag är en sådan dag. Vid lunch ungefär fick jag plötsligt så ont i höger skuldra att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Jag kan inte vrida eller vicka huvudet åt höger utan att det strålar smärta längs hela skuldran och upp i nacken. Jag vet inte om detta är någon muskel som bråkar eller en nerv som hamnat i kläm, men varje gång jag försöker göra något och det hugger till, så vill jag bara gråta. Tårarna fyller ögonen och jag vet inte var jag ska ta vägen. Den smärtan kan jag inte hantera, för jag har den så sällan. 
Under dagen lär jag mig att inte vrida huvudet åt höger, även om jag glömmer av mig ibland, så fungerar det. Jag hoppas att det går över till imorgon, men jag vet inte hur jag ska kunna sova med den smärtan. Menmen, det är la bara att göra ett försök.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Imorse var jag glad trots att klockan ringde tjugo över sex. Äntligen var de två dygnen man måste vara hemma efter magsjuka över och jag skulle tillbaka till praktiken. Så taggad! När jag väntade på bussen började jag känna av kroppen, men tänkte att...

Termin tre på ämneslärarprogrammet på Göteborgs universitet innehåller en praktikperiod på en månad. Denna har just börjat, och dag två får jag självklart magsjuka, så igår kväll ville jag bara dö för magen var så urfuckad. Jag tillhör dock sorten so...

Det var över ett år sen jag skrev något senast, och jag insåg att jag har nog kanske saknat det lite, att skriva av mig.  Sist jag skrev hade jag ont och ångest, och det håller i sig. Men ångesten är inte över högskoleprovet längre, utan över kursl...

Senaste veckorna har jag antingen varit förkyld, haft mens, eller båda i kombination, kroppsvärken är verkligen i sitt ässe! Det känns inte helt okej faktiskt, men det är väl bara att stå ut och ta till alla huskurer som finns.  Försöker hitta det ...

Jag vill ha fler dagar som idag. Frukost innan tio efter att ha vaknat av mig själv, ut och promenera i solen, inse att ångesten är näst intill obefintlig idag, komma in och äta lunch vid typ halv två, träna programmet jag fått av sjukgymnasten, du...