Jahapp.

Typ hela mitt liv är ihoppackat, antingen i väskor eller i flyttkartonger. Väskorna ska med, kartongerna ställs i förrådet.

Om ett dygn sitter jag i bilen påväg mot södra Sverige. Vi övernattar hos min moster där, och om två dygn, då kommer jag att ha kommit i ordning i mitt nya rum på Wendelsberg.
Känns ganska galet, som om det vore igår jag skickade in ansökan och bara hoppades på att få komma in. Nu står jag inför ett år som troligen kommer bli ett av de mest roliga och händelserika i mitt liv. Jag har sagt hejdå till de närmaste av mina vänner och jag har sagt hejdå till släkten. Nu är det bara att åka de fjorton timmarna och bära väskorna till rummet, säga hejdå till mor och far utan att gråta och så komma igång!
På måndag träffar jag hela min klass för första gången, och det känns helt magist spännande att få lära känna en helt ny klass. 

För att citera en av mina favoriter; I'm nervoucited!

Lite nervös inför allt det nya, men samtidigt alldeles uppe i varv! Hoppas på att kunna somna ordentligt ikväll, för imorgon senast klocken sex på morgonen rullar bilen söderut. Åååhh!! Det här kommer bli så bra!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Imorse var jag glad trots att klockan ringde tjugo över sex. Äntligen var de två dygnen man måste vara hemma efter magsjuka över och jag skulle tillbaka till praktiken. Så taggad! När jag väntade på bussen började jag känna av kroppen, men tänkte att...

Termin tre på ämneslärarprogrammet på Göteborgs universitet innehåller en praktikperiod på en månad. Denna har just börjat, och dag två får jag självklart magsjuka, så igår kväll ville jag bara dö för magen var så urfuckad. Jag tillhör dock sorten so...

Det var över ett år sen jag skrev något senast, och jag insåg att jag har nog kanske saknat det lite, att skriva av mig.  Sist jag skrev hade jag ont och ångest, och det håller i sig. Men ångesten är inte över högskoleprovet längre, utan över kursl...

Senaste veckorna har jag antingen varit förkyld, haft mens, eller båda i kombination, kroppsvärken är verkligen i sitt ässe! Det känns inte helt okej faktiskt, men det är väl bara att stå ut och ta till alla huskurer som finns.  Försöker hitta det ...

Jag vill ha fler dagar som idag. Frukost innan tio efter att ha vaknat av mig själv, ut och promenera i solen, inse att ångesten är näst intill obefintlig idag, komma in och äta lunch vid typ halv två, träna programmet jag fått av sjukgymnasten, du...