Den som sa att diamanter är en flickas bästa vän har aldrig tagit en lång varmdusch.


Idag är det tydligen dags att berätta om mina syskon. Så då gör jag väl det.

Cirka tre veckor innan min tvåårsdag föddes min yngre bror. Han var det finaste som fanns "Lillam" hette han i mitt tvååriga huvud. Vi växte upp våra första fyra år tillsammans i samma rum, vilket ledde till sina tvister, men innerst inne älskar vi väl varandra, som dom flesta andra syskon. När vi blev äldre och vi flyttade ifrån vår trånga lägenhet fick vi varsit rum, men vi fortsatte retas och småbråka fram till för bara några år sedan. Nu är vi då femton och sjutton år gamla och bråkar i princip aldrig, och händer det är det bara småret över småsaker. Kort sagt kan jag väl säga att jag tycker om min bror.

Sen har vi min syster. Vi träffades första gången för ungefär tre år sedan. Vi började som vänner, och det har utvecklats till en så djup kärlek att vi nu benämner varandra syster. Vi har gått igenom ont och gott tillsammans, och vi står alltid vid varandras sida. (djupare info om henne finns under "min bästa vän")

Jah, det är mina syskon. En biologisk bror och en blodssyster.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Imorse var jag glad trots att klockan ringde tjugo över sex. Äntligen var de två dygnen man måste vara hemma efter magsjuka över och jag skulle tillbaka till praktiken. Så taggad! När jag väntade på bussen började jag känna av kroppen, men tänkte att...

Termin tre på ämneslärarprogrammet på Göteborgs universitet innehåller en praktikperiod på en månad. Denna har just börjat, och dag två får jag självklart magsjuka, så igår kväll ville jag bara dö för magen var så urfuckad. Jag tillhör dock sorten so...

Det var över ett år sen jag skrev något senast, och jag insåg att jag har nog kanske saknat det lite, att skriva av mig.  Sist jag skrev hade jag ont och ångest, och det håller i sig. Men ångesten är inte över högskoleprovet längre, utan över kursl...

Senaste veckorna har jag antingen varit förkyld, haft mens, eller båda i kombination, kroppsvärken är verkligen i sitt ässe! Det känns inte helt okej faktiskt, men det är väl bara att stå ut och ta till alla huskurer som finns.  Försöker hitta det ...

Jag vill ha fler dagar som idag. Frukost innan tio efter att ha vaknat av mig själv, ut och promenera i solen, inse att ångesten är näst intill obefintlig idag, komma in och äta lunch vid typ halv två, träna programmet jag fått av sjukgymnasten, du...