Gayfika på Wayne's och sushi till middag. Hade bara kunnat bli bättre om ceasar varit här.

Då ska vi se, dagens ämne. Min bästa vän.

Först ska vi väl kanske gå igenom hur jag ser på folk?

Det finns dom man vet vilka dom är, inte mycket mer än så. Sen ytligt bekanta. Dom man eventuellt hälsar på och pratar med om man råkar sitta vid samma bord någon gång av någon anledning. Sen kommer kompisar. Du har kul med dom, hälsar oftast med en kram och såna saker, men dom vet egentligen inte så mycket om dig. Sen kommer ens vänner. Dom vet det mesta om dig, men inte riktigt allt. Dom du faktiskt känner dig liksom säker med, dom du låter sova i din säng. Sen dom nära vännerna. Dom som vet allt. Du litar på dom i alla väder, oavsett vad. Du finns alltid där för dom.
Det är mina steg för vänskap. Men det finns i mitt liv en vänskap som går ännu djupare. Den vännen, är min blodsyster.

Vi har inte samma föräldrar, och vi är inte släkt på något sätt, men vi kallar varandra för syster ändå, för kärleken till varandra går så djupt. För ett och ett halvt år sen drog vi den väldigt fina saken och skar upp handflatorna och tryckte dom mot varandra. Inte det smartaste, jag vet, men sen dess är vi då blodsystrar.

Hon vet allt som händer i mitt liv, hon vet alltid när jag mår dåligt, eller när jag mår bra. Hon ser direkt om något är fel och vet oftast vad det är utan att behöva fråga. Därför väljer jag att skriva om henne. Hon är mitt allt, en som jag verkligen litar på i vått och torrt. Henne kan jag skratta med, gråta med, bara sitta och vara tyst med.

Johanna, jag älskar dig.

Under den tiden vi båda var blonda. Ett och ett halvt år sen?


 


Bara några veckor sen när hon var här och vi bastade. Oförglömlig helg.


 

Förra julen. Hon är så söt.

Typ en asgammal bild på oss två. Syster till vänster. Det måste vara i alla fall ett och ett halvt år sen. Kanske till och med två.

Så fint, ska tala om hur min dag var. Är det inte det bloggar i vanliga fall oftast handlar om? Att bloggaren/bloggerskan berättar varenda detalj ur sitt liv som ingen ändå vill veta? Jaja. Here I go.

Dagen börjar ju 00.00, och då satt jag uppe och msnade med folk, bara för att jag kunde. Runt två nån gång somnade jag och blev väckt av min mor kvart över tolv på dagen. Då var det upp och äta frukost och klä på sig, för kvart över tre skulle jag vara på tegskyrkan och börja repa. Jag spelar i hemvärnets musikkår och idag var det julkonsert. Så, från halv fyra drog vi igenom alla låtar en gång och sen fick vi mat. Dom hade till och med tänkt på oss vegetarianer *yaay*. 18.00 var det dags för konsert och det gick hur bra som helst. Våra uniformer är sydda för män och inte särskilt bekväma. Jag fasar för dagen vi ska marschera, skorna skaver extremt. Slänger in en bild på uniformen i slutet av inlägget.

Jaa, sen for jag hem *obviously* och har nu bytt till bekvämare kläder. Det är väl vad som hänt so far.

Jaaa... inget mer att säga.

Sayonara.

Mmh, inte mycket som är så skönt som en varm bastu.

Då ska vi se, dagens ämne.... Åh nej! Inte kärlek... Okej, here goes nothing!

Det finns många olika sorters kärlek. Till föräldrar. Till syskon. Till vänner. Till en partner. Till ett djur. Listan kan göras lång.

Men jag misstänker att det som menas är "The One And Only Big Love Of Your Life" eller något åt det hållet, så jag spinner väl vidare på det.

Jag anser att kärlek är överskattat. Det kan dock bero på att varenda gång jag öppnat mig och visat att jag älskat någon så har jag fått det slängt i ansiktet. Och det trots att jag varit försiktig sen första gången det hände så upprepas det.

Så, kärlek är väl fint och allt det där, men troligen inget för mig. I alla fall inte just nu.

Okej. Let's goo!

Idag har jag ätit... Havregrynsgröt till frukost. Falafel med ris till lunch *ursch*. Ska väl äta ett par mackor snart och sen pizza till middag. Sen kommer jag som vanligt dricka te oc h äta en macka innan jag går och lägger mig. Sen ett glas hälsofil snnars blir skolsyster sur x)

Okeej, det var väl det jag ätit/ska äta idag ^^

Ny dag, nya utmaningar.

Dags att berätta om mina föräldrar.

Vi kan väl börja för 25 år sen, då dom träffades? Dom träffades på Framnäs som är typ en musikhögskola eller något åt det hållet. Min mor var då 20 och min far 18. Vet inte riktigt när dom förlovade sig, men jag vet att dom gjorde det i skottland. Åtta år efter dom träffades så föddes jag och två månader efter min födsel så gifte dom sig. Dom är gifta än idag och har alltså varit det i sjutton år.

Min älskade mor är lärare i engelska och även utbildad musiklärare. Då musiklektionerna tog kol på hennes öron *tinnitus* så fick hon sluta vara det. Hon sitter nu deltid på skolbiblioteket och deltid är hon engelsklärare.

Min kära far hade eget företag som gick i konkurs, han var sjukskriven i flera år men är nu tillbaka på fötterna igen. Nu för tiden jobbar han som instutitionstekniker på samma skola som jag går på. Även han är musiker och har spelat trumpet sen han var liten.
Konstigt att jag är musikbarn? Nej. Mina föräldrar träffades genom musiken så det kanske inte är så konstigt att hela min familj är musiker.

Mina föräldrar betyder sjukt mycket  för mig, och jag säger det till dom alldeles för sällan. Dom stöttar mig i allt och dom känns väldigt ofta mer som kompisar än som att dom är vuxna människor som har uppfostrat mig till den jag är idag.

Jag är extremt tacksam till mina föräldrar som är dom underbaraste som finns, även om dom (som alla andra) bara är jobbiga ibland. Men det får man leva med, det är för att dom älskar mig.

Så, tack för att ni finns, jag älskar er.

Spinner la vidare på 30 dagars saken.
Min första kärlek....

Det beror på hur man räknar det, för jag hade nog en liten crush på min bästa vän i lågstadiet x) Och eftersom man var "rädd" för killbaciller på den tiden(?) så var det en flicka jag hade som bästavän.

Men ska vi vara seriösa så är det mitt ex. Den första jag älskat på riktigt, i alla fall på det sättet, mer än vän och allt det där. Vi hade en kort men mycket fin tid tillsammans.

Då sätter vi väl igång då.
Presentera mig själv? vad finns det att säga?

Jag är sjutton år, fyller arton i april. Går musikproduktion på midgård, skolan är världens bästa, programmet är fint men kommer läggas ner. 94orna är dom sista.

Jag bor hemma med mamma, pappa och lillebror. Bror och jag delar på källaren och det går så bra så.

Vad mer...?

Jag är musikbarn sen födseln då mor min är musiklärare och far min är musiker sen barnsben. Man kan knappt gå in i vårat hus utan att man hör musik nånstans ifrån. Jag gick i musikklass på mellan och högstadiet, och fortsatte som sagt vidare till musikproduktion nu på gymnasiet. Och ja, jag valde det som förstahandsval. Så man kan säga att musiken är en stor del i mitt liv, då den tagit upp den mesta tiden, oavsett var jag varit. Jag drar en klassiker; musiken är mitt liv.

Jag är ganska förtjust i Japan också. Ojojoj vad jag är som alla andra! Musiken är underbar, jag älskar att läsa manga, och anime är något av det bästa som finns. Jag läser för tillfället japanska steg två och hoppas på att kunna prata flytande japanska så småning om.

Oj vad mycket hon har att säga om sig själv!

Jag tycker om att läsa. Det är avslappnande.

Bada och/eller basta är väldigt fint det med, försöker göra det i alla fall en gång i veckan. Basta dårå, vi har inget badkar, så det sparar jag till jag är hos min syster.

Okej, nu får ni inget mer roligt info om mig *muhahaha* bara en ful liten bild.

Hej jag tänker vara unik precis som alla andra och köra en sån här 30 dagars grejsimojs som är jättetråkig att läsa och ingen egentligen bryr sig om men som alla skriver ändå bara för att dom kan.

Dag 01 - Presentera dig själv

Dag 02 - Din första kärlek